Wednesday, November 4, 2009
Nej
Jag är endast nihilist i den meningen att jag föredrar att dividera med noll framför att multiplicera med oändligheten.
Tuesday, February 10, 2009
Saturday, March 8, 2008
värderingsfrågor
Idag är det den s k kvinnodagen.
Därför, några ord om jämlikhet.
Den franska tanken att alla människor har lika värde är väl något av det mest absurda som Europa infekterat resten av världen med. Rannsaka dig själv! Inte har väl alla människor samma värde för dig? För min del är det i alla fall givet att de nära och kära är mer värda än godtycklig kines. Vidare har förstås Wagner ett omätbart större värde än Brahms, Schopenhauer än Hegel osv. Att värdera människor olika är så gott som en mänsklig plikt för alla oss som inte är fega mähän utan åsikter. Vi med människovärde. Även kollektiva värderingar ingår här. Jag värderar den tyska kulturen högre än den franska, manlighet högre än kvinnlighet. Vari ligger problemet? Varför denna rädsla att säga som det är?
Ja, kanske för att mitt resonemang på den djupaste nivå är felaktigt. Vi är nämligen häpnadsväckande nog ändå i grund och botten alla lika mycket värda.
Du, jag och alla andra, hela mänskligheten, för vad är egentligen vårt värde?
Noll och intet.
Därför, några ord om jämlikhet.
Den franska tanken att alla människor har lika värde är väl något av det mest absurda som Europa infekterat resten av världen med. Rannsaka dig själv! Inte har väl alla människor samma värde för dig? För min del är det i alla fall givet att de nära och kära är mer värda än godtycklig kines. Vidare har förstås Wagner ett omätbart större värde än Brahms, Schopenhauer än Hegel osv. Att värdera människor olika är så gott som en mänsklig plikt för alla oss som inte är fega mähän utan åsikter. Vi med människovärde. Även kollektiva värderingar ingår här. Jag värderar den tyska kulturen högre än den franska, manlighet högre än kvinnlighet. Vari ligger problemet? Varför denna rädsla att säga som det är?
Ja, kanske för att mitt resonemang på den djupaste nivå är felaktigt. Vi är nämligen häpnadsväckande nog ändå i grund och botten alla lika mycket värda.
Du, jag och alla andra, hela mänskligheten, för vad är egentligen vårt värde?
Noll och intet.
Saturday, February 23, 2008
Eurabien
Nya tider, nya teorier. Jag har tidigare skrivit om den islamska världens sunda syn på räntefrågan. Nu vill jag sticka ut hakan och hävda att denna kultur innehåller mycket annat gott. Det finns tyskar som sett detta tidigare. Sebottendorf, som i likhet med Tyska bloggen lade ned alltför mycken tid på fruktlös agentverksamhet är en som man kommer att tänka på. Mina kunskaper om dennes intresse för islam är dock begränsade. Men för min del ser jag i alla fall den pånyttfödda Islamismen som en viljestark, livsduglig kultur. Så som visigoterna och vandalerna då de vällde in i Rom.
Här är det seger, underkastelse och manlig styrka som räknas. Jämför detta med den trötta, av upplysningen, rationaliteten, feminismen och slavmoralen bundna västerlänningen!Därav förvånar mig den litteratur som nu sprids över Europa. Här hävdas nämligen att den muslimska kulturens infiltrerande i våra länder är av ondo. Så ser jag det inte alls. Västerlandet har länge varit dömt till undergång. De degenererade, relativistiska, av tvivel svårt angripna tongångarna som även denna bloggs författare gör sig skyldig till finns överallt. Det är alltså dags att lämna över till en ny generation så att säga. Men likt alla trötta åldringar tycks det som att Europa först måste hosta ur sig en sista suck över hur mycket bättre det var förr. Hyllandet av det som var västerlandet kan dock aldrig bli mer än det som på denna blogg möjligtvis skulle kunna kallas tysk nostalgi. De som ska ta över när du tynar bort är inte intresserade av gamla minnen från förr! Nej, bättre då den uppgivna attityd som kallas livsvisdom. Livet har sin gång. Varför bekymra sig för det som är oundvikligt? Guldet i byrålådan tryggar ändå de få år man har kvar.
Så, låt oss istället slå oss ned i fåtöljen framför brasan, smutta på Jägermeistern, blicka tillbaka på ett gott liv och i glädje utbrista:
Tyskland, Tyskland, allt är förbi!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=741825
http://www.inter-islam.org/Prohibitions/intrst.htm
http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/biography/Sebottendorf.html
http://www.sunnirazvi.org/sufism/more/hidden.htm
http://www.historylearningsite.co.uk/fall_of_ancient_rome.htm
http://www.doctoralazerius.blogspot.com/
Tuesday, February 5, 2008
The wheel is come full circle
Att den tyska vägen är en mystikers väg att vandra i ensamhet torde stå klart för alla som någonsin tänkt liknande tankar. Och det är en stenig, ansträngande uppförsbacke där bergstoppen ofta försvinner ur synfältet, höljd i dimma eller dold av gäckande kullar och träd.
Att man finner beröringspunkter med och tröst hos andra mystiska förhållningssätt till världen, som buddhismen, är därför helt naturligt.
Tysklands goda relationer med Japan med dess mycket stränga s k Zen-buddhism och de välkända samurajerna, österns egna tempelherrar, är ett exempel. Zen-buddhismen är känd för sina omöjliga gåtor, koaner. Ett exempel fritt från minnet (förutom de ni läsare säkert redan är bekanta med, vad är ljudet av en klappande hand, har en hund buddhanatur etc etc etc):
En munk håller fram sin käpp. Vad är den? Om du svarar "en käpp" förnekar du dess sanna natur, men annars så förnekar du det uppenbara.
Låt oss gissa att lösningen, som så ofta i denna hårda japanska miljö, var att slå någon lägre stående munk med käppen för att denne därigenom ska nå s k kensho, upplysning. Av någon anledning får det mig att tänka på Nietzsche som sägs ha drabbats av galenskapen då han bevittnade en man piska livet ur sin häst.
Den tysk-tibetanska kopplingen går inte heller att bortse ifrån. Tibet, denna civilisationens vagga med den fantastiska heliga Lama-aristokratin, omgärdad av vitt skilda rykten... Vrilerna, Shambhala, Agharta och annat mystiskt-ockult som populariserades av bl a Blavatsky och därigenom blev en del av den tyska kulturen. Det är väl här någonstans som det visar sig att Eckhart, Böhme och andra mer balanserade mystiker sprungna ur den tyska själen banat väg för något som skulle kunna kallas tyskt vansinne.
Detta vansinne ligger alltid och lurar. Maniskt, blodtörstigt med en obändig kraft och vilja. En vilja till makt. Kanske även Tyska bloggen angripits av det? Kanske Tyska bloggen rotat för mycket i dessa underjordiska strömningar? Kanske Tyska bloggen övergav sin håla, sin meningslöshetens askes, för tidigt och inte var beredd på styrkan hos fienden? Kanske Tyska bloggens senaste halvår av vild frenesi och agentverksamhet varit förgäves.
Vem vet? Just nu finns bara en stor trötthet.
Det tyska vansinnet är ytterligare ett exempel på vänsterkristendomens dunkla motkrafter. Hemliga sällskap som det av Jörg Lanz von Liebenfels bildade (eller är det kanske mycket äldre?) Ordo Novi Templi är ett exempel. Och härifrån är inte steget långt till den sanna kristendomens själva motpol (kopplingar finns): Ordo Templi Orientis, pastor Crowleys lilla sällskap. Och här kan vi finna själva mottot för vansinnet, det Thelemiska, uråldriga:
-Do what Thou Wilt!
(Gör vad du vill ska vara hela lagen.)
Men hur ska detta kunna framstå som annat än en omöjlighet för den tyska källarmänniska som snurrat så många varv i cirkeln och sjunkit så djupt ned i tankens kvicksand att vilja och ovilja, gott och ont, vänster och höger är tomma ord, drunknade i citationstecken. Helt utan kraft.
Gör vad du vill? Men vad, pastor Crowley, vad? Vad vill jag?
Ty här finns ingen vilja. Bara oändlig trötthet.
Vi är tillbaka där vi började. Med korslagda ben, stirrandes in i en massiv betongvägg.
Do what thou wilt är Tyska bloggens nya koan. Piska mig till döds, mina herrar!
Att man finner beröringspunkter med och tröst hos andra mystiska förhållningssätt till världen, som buddhismen, är därför helt naturligt.
Tysklands goda relationer med Japan med dess mycket stränga s k Zen-buddhism och de välkända samurajerna, österns egna tempelherrar, är ett exempel. Zen-buddhismen är känd för sina omöjliga gåtor, koaner. Ett exempel fritt från minnet (förutom de ni läsare säkert redan är bekanta med, vad är ljudet av en klappande hand, har en hund buddhanatur etc etc etc):
En munk håller fram sin käpp. Vad är den? Om du svarar "en käpp" förnekar du dess sanna natur, men annars så förnekar du det uppenbara.
Låt oss gissa att lösningen, som så ofta i denna hårda japanska miljö, var att slå någon lägre stående munk med käppen för att denne därigenom ska nå s k kensho, upplysning. Av någon anledning får det mig att tänka på Nietzsche som sägs ha drabbats av galenskapen då han bevittnade en man piska livet ur sin häst.
Den tysk-tibetanska kopplingen går inte heller att bortse ifrån. Tibet, denna civilisationens vagga med den fantastiska heliga Lama-aristokratin, omgärdad av vitt skilda rykten... Vrilerna, Shambhala, Agharta och annat mystiskt-ockult som populariserades av bl a Blavatsky och därigenom blev en del av den tyska kulturen. Det är väl här någonstans som det visar sig att Eckhart, Böhme och andra mer balanserade mystiker sprungna ur den tyska själen banat väg för något som skulle kunna kallas tyskt vansinne.
Detta vansinne ligger alltid och lurar. Maniskt, blodtörstigt med en obändig kraft och vilja. En vilja till makt. Kanske även Tyska bloggen angripits av det? Kanske Tyska bloggen rotat för mycket i dessa underjordiska strömningar? Kanske Tyska bloggen övergav sin håla, sin meningslöshetens askes, för tidigt och inte var beredd på styrkan hos fienden? Kanske Tyska bloggens senaste halvår av vild frenesi och agentverksamhet varit förgäves.
Vem vet? Just nu finns bara en stor trötthet.
Det tyska vansinnet är ytterligare ett exempel på vänsterkristendomens dunkla motkrafter. Hemliga sällskap som det av Jörg Lanz von Liebenfels bildade (eller är det kanske mycket äldre?) Ordo Novi Templi är ett exempel. Och härifrån är inte steget långt till den sanna kristendomens själva motpol (kopplingar finns): Ordo Templi Orientis, pastor Crowleys lilla sällskap. Och här kan vi finna själva mottot för vansinnet, det Thelemiska, uråldriga:
-Do what Thou Wilt!
(Gör vad du vill ska vara hela lagen.)
Men hur ska detta kunna framstå som annat än en omöjlighet för den tyska källarmänniska som snurrat så många varv i cirkeln och sjunkit så djupt ned i tankens kvicksand att vilja och ovilja, gott och ont, vänster och höger är tomma ord, drunknade i citationstecken. Helt utan kraft.
Gör vad du vill? Men vad, pastor Crowley, vad? Vad vill jag?
Ty här finns ingen vilja. Bara oändlig trötthet.
Vi är tillbaka där vi började. Med korslagda ben, stirrandes in i en massiv betongvägg.
Do what thou wilt är Tyska bloggens nya koan. Piska mig till döds, mina herrar!
I am here.
http://en.wikipedia.org/wiki/German-Japanese_relations
http://en.wikipedia.org/wiki/Samurai#Philosophy
http://www.cs.indiana.edu/~port/teach/relg/koans.pics.html (Case 15)
http://www.iivs.de/~iivs01311/SDLE/Part-2-12.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Shambhala
http://en.wikipedia.org/wiki/Vril
http://en.wikipedia.org/wiki/Blavatsky
http://en.wikipedia.org/wiki/Jung
http://www.youtube.com/watch?v=HuyVYVi_IvU&feature=related
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Will_to_Power
http://de.wikipedia.org/wiki/Neutempler-Orden
http://en.wikipedia.org/wiki/Ordo_Templi_Orientis
http://www.freewebs.com/anotherunderground/anundergroundman.htm
http://www.dowhatthouwilt.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/I_am_that_I_am
http://en.wikipedia.org/wiki/Nothing
Thursday, January 24, 2008
Jorden i centrum
Ptolemaios hade förstås rätt. I universums mitt finns jorden.
Den heliocentriska världsbilden är en symbol för det äckliga dissocierande källarmänniskoförstärkande naivhögerkyrkohycklande synsättet där det ska finnas någon sorts sanning utanför oss själva, en avlägsen oåtkomlig vitt och smärtsamt bländande sol, som allt kretsar kring.
Nej, mitt herrskap, sanningen finns mitt ibland oss!!! Det är solen som kretsar runt jorden och runt jorden kretsar även de små planeterna i de mest fantastiska banor.
Varför ska (den iofs geniale logikern) Ockham's pragmatiska förhållningssätt få råda (den sk rakkniven)? Nej! Sanningen är inte alltid det enklaste alternativet! Sanningen är komplicerad, vacker och evig. Ockham och andra hemliga medlemmar i vänsterkyrkan skulle säkert hävda att det inte ens finns någon sanning och att den matematiska teorin angående planeternas banor inte behöver ta hänsyn till huruvida solen eller jorden befinner sig i centrum. De skulle avfärda det hela som metafysik, tiga ihjäl hela frågan, som den stackars Wittgenstein.
Men vi vet bättre. Vi vet sanningen. Vi vet vad som är världens centrum. Vi vet att världens centrum är just här, på just denna plats, koncentrerad i denna punkt:
.
http://en.wikipedia.org/wiki/Geocentrism
http://en.wikipedia.org/wiki/Celestial_spheres
http://en.wikipedia.org/wiki/Dissociation_%28psychology%29
http://www.biblegateway.com/passage/?search=luke%2017:20-17:21&version=44
http://en.wikipedia.org/wiki/Occam%27s_Razor
http://en.wikipedia.org/wiki/Sungazing
Den heliocentriska världsbilden är en symbol för det äckliga dissocierande källarmänniskoförstärkande naivhögerkyrkohycklande synsättet där det ska finnas någon sorts sanning utanför oss själva, en avlägsen oåtkomlig vitt och smärtsamt bländande sol, som allt kretsar kring.
Nej, mitt herrskap, sanningen finns mitt ibland oss!!! Det är solen som kretsar runt jorden och runt jorden kretsar även de små planeterna i de mest fantastiska banor.
Varför ska (den iofs geniale logikern) Ockham's pragmatiska förhållningssätt få råda (den sk rakkniven)? Nej! Sanningen är inte alltid det enklaste alternativet! Sanningen är komplicerad, vacker och evig. Ockham och andra hemliga medlemmar i vänsterkyrkan skulle säkert hävda att det inte ens finns någon sanning och att den matematiska teorin angående planeternas banor inte behöver ta hänsyn till huruvida solen eller jorden befinner sig i centrum. De skulle avfärda det hela som metafysik, tiga ihjäl hela frågan, som den stackars Wittgenstein.
Men vi vet bättre. Vi vet sanningen. Vi vet vad som är världens centrum. Vi vet att världens centrum är just här, på just denna plats, koncentrerad i denna punkt:
.
http://en.wikipedia.org/wiki/Geocentrism
http://en.wikipedia.org/wiki/Celestial_spheres
http://en.wikipedia.org/wiki/Dissociation_%28psychology%29
http://www.biblegateway.com/passage/?search=luke%2017:20-17:21&version=44
http://en.wikipedia.org/wiki/Occam%27s_Razor
http://en.wikipedia.org/wiki/Sungazing
Wednesday, January 23, 2008
Du förstår inte?
Så låt mig förklara:
En diskussion är som schack.
Den moderna människan är endast intresserad av att vinna schackpartiet. Se på de som kallas politiskt aktiva: hycklarna, kappvändarna!
De läser några böcker om fördelaktiga öppningar (den liberala öppningen, den socialistiska, israelöppningen) väljer en som passar dem och driver den skoningslöst.
Motargumenten (motdragen) ska kämpas ner och motståndaren tvingas till slut in i ett hörn. Då motståndaren står svarslös är han matt. Diskussionen är vunnen.
Det finns mer eller mindre skickliga spelare i alla läger. Vissa öppningar må vara svårare att vinna nuförtiden, som t ex att påstå att solen kretsar kring jorden, offra två springare för att föra fram en bonde etc, men alla möjligheter, alla sökvägar, alla diskussioner kring ens den mest misslyckade öppning är långt ifrån uttömda. Schackets kombinationer är oräkneliga! Måhända finns ett drag som öppnar nya möjligheter, en ny sökrymd då den som befinner sig i ett till synes hopplöst underläge plötsligt lyckas vända och pressar motståndaren till seger.
Den moderna människan blir därigenom paradoxalt nog mer konservativ än sådana tillbakablickare som jag. Det självständiga tänkandet ges upp och ersätts med praktiska manualer för att snabbt nå framgång. Färdiga tankepaket. Vissa av dessa må vara praktiska men en stor del (vår penningpolitik, demokratifördumningen, jämlikhetsabsurdumet) tas av så många spelare för givna att deras motdrag inte är tillräckligt utforskade. Men det är värre än så! De krafter som utvecklat dessa öppningar är samma som ligger bakom de nu existerande motargumenten. Naiva moderna människor leds alltså lätt in i fållorna och upplever till och med illusionen av att ha gjort ett val.
Låt oss därför på slump placera ut några pjäser och se var vi hamnar. Eller välj de dragen som massan skrattar åt! Vi må vara dömda till undergång men likt Bobby Fischer kan vi kanske åtminstone för ett ögonblick få den riktiga motståndaren ur balans.
Du tycker detta låter galet? konspiratoriskt? irrationellt?
Du har fel. Detta är rationaliteten, schacket, drivet till sin yttersta gräns.
Och låt mig gå ännu längre! Segern är endast slutgiltigt vunnen för den som spelat samtliga tänkbara schackpartier.
Det är därför min avsikt.
Du skrattar? Det är omöjligt för en människa, till och med för en Gud, hävdar du. Schacket har en oändlig mängd möjliga partier och även om man tillämpar den perverterade regeln om remi efter 50 drag utan att en pjäs slagits blir antalet oöverskådligt för oss små varelser.
Så. Detta är ditt motargument. Jag förstår. Gör då ditt drag!
Innan du släpper pjäsen vill jag bara fråga:
-Är du riktigt säker?
En diskussion är som schack.
Den moderna människan är endast intresserad av att vinna schackpartiet. Se på de som kallas politiskt aktiva: hycklarna, kappvändarna!
De läser några böcker om fördelaktiga öppningar (den liberala öppningen, den socialistiska, israelöppningen) väljer en som passar dem och driver den skoningslöst.
Motargumenten (motdragen) ska kämpas ner och motståndaren tvingas till slut in i ett hörn. Då motståndaren står svarslös är han matt. Diskussionen är vunnen.
Det finns mer eller mindre skickliga spelare i alla läger. Vissa öppningar må vara svårare att vinna nuförtiden, som t ex att påstå att solen kretsar kring jorden, offra två springare för att föra fram en bonde etc, men alla möjligheter, alla sökvägar, alla diskussioner kring ens den mest misslyckade öppning är långt ifrån uttömda. Schackets kombinationer är oräkneliga! Måhända finns ett drag som öppnar nya möjligheter, en ny sökrymd då den som befinner sig i ett till synes hopplöst underläge plötsligt lyckas vända och pressar motståndaren till seger.
Den moderna människan blir därigenom paradoxalt nog mer konservativ än sådana tillbakablickare som jag. Det självständiga tänkandet ges upp och ersätts med praktiska manualer för att snabbt nå framgång. Färdiga tankepaket. Vissa av dessa må vara praktiska men en stor del (vår penningpolitik, demokratifördumningen, jämlikhetsabsurdumet) tas av så många spelare för givna att deras motdrag inte är tillräckligt utforskade. Men det är värre än så! De krafter som utvecklat dessa öppningar är samma som ligger bakom de nu existerande motargumenten. Naiva moderna människor leds alltså lätt in i fållorna och upplever till och med illusionen av att ha gjort ett val.
Låt oss därför på slump placera ut några pjäser och se var vi hamnar. Eller välj de dragen som massan skrattar åt! Vi må vara dömda till undergång men likt Bobby Fischer kan vi kanske åtminstone för ett ögonblick få den riktiga motståndaren ur balans.
Du tycker detta låter galet? konspiratoriskt? irrationellt?
Du har fel. Detta är rationaliteten, schacket, drivet till sin yttersta gräns.
Och låt mig gå ännu längre! Segern är endast slutgiltigt vunnen för den som spelat samtliga tänkbara schackpartier.
Det är därför min avsikt.
Du skrattar? Det är omöjligt för en människa, till och med för en Gud, hävdar du. Schacket har en oändlig mängd möjliga partier och även om man tillämpar den perverterade regeln om remi efter 50 drag utan att en pjäs slagits blir antalet oöverskådligt för oss små varelser.
Så. Detta är ditt motargument. Jag förstår. Gör då ditt drag!
Innan du släpper pjäsen vill jag bara fråga:
-Är du riktigt säker?
Subscribe to:
Posts (Atom)