värderingsfrågor

Idag är det den s k kvinnodagen.

Därför, några ord om jämlikhet.

Den franska tanken att alla människor har lika värde är väl något av det mest absurda som Europa infekterat resten av världen med. Rannsaka dig själv! Inte har väl alla människor samma värde för dig? För min del är det i alla fall givet att de nära och kära är mer värda än godtycklig kines. Vidare har förstås Wagner ett omätbart större värde än Brahms, Schopenhauer än Hegel osv. Att värdera människor olika är så gott som en mänsklig plikt för alla oss som inte är fega mähän utan åsikter. Vi med människovärde. Även kollektiva värderingar ingår här. Jag värderar den tyska kulturen högre än den franska, manlighet högre än kvinnlighet. Vari ligger problemet? Varför denna rädsla att säga som det är?

Ja, kanske för att mitt resonemang på den djupaste nivå är felaktigt. Vi är nämligen häpnadsväckande nog ändå i grund och botten alla lika mycket värda.
Du, jag och alla andra, hela mänskligheten, för vad är egentligen vårt värde?

Noll och intet.