Vad är den heliga Graal?

Denna yttersta tid är en tid för konspirationsteorier. I det undergående västerlandet ger man ut bästsäljare som spekulerar i vansinnigheter om Kristi blodslinje och uppfyller därmed profetior från den heliga skrift. Det skulle inte förvåna mig om en Antikrist snart träder fram och hävdar sig vara rättmätig blodsarvinge till Kristus. För att sedan föra fram den falska kristendomen, vänsterkristendomen, till massorna.


Trots hård kritik ger jag inte upp min uppdelning i höger och vänster. Det är ett svårt ämne rent pedagogiskt, mycket beroende på att denna dualism finns på flera olika nivåer. Om man befinner sig på en viss punkt i en cirkel finns det för en utomstående ingen möjlighet att avgöra hur många varv man färdats runt den. (Se mitt inlägg http://tyskabloggen.blogspot.com/2007/02/cyklisk-historia.html ).


Låt oss därför utreda mer, utgående från ett historiskt perspektiv:

Kyrkan står givetvis till höger. Vad som nu mer och mer kommer upp till ytan är att det alltid även funnits en dold kyrka bestående av vänsteridéer, importerade från judaland och österut. Gnostiker, Tempelriddare och andra hemliga sällskap bär alla på ett hat mot världen sådan den är och brinner av iver att i hemlighet förändra, skapa en ny världsordning. Men denna ordning är för alltid dömd att sluta i kaos.

Här finns då alltså även en attityd till matematiken (och språket) som skiljer sig mellan kyrkan och den dolda. Antingen som vägen till sanningen, Apollons, manlighetens, tyskhetens och det rena tänkandet, högerns högborg. Eller som ett vänsterverktyg, något som endast är meningsfullt i användningen: en simpel skiftnyckel för att vinna tillfälliga segrar i den Dionysiska dekadensens slumpmässiga slagfält, där ändå allt slutligen är dödsdömt. Ett verktyg för fåfänga försök till förändring som är dömda att sluta i kaos, intet, förlusten av allt manligt.

Som sagt, detta är ett svårt ämne. Även kyrkan tycks ju ha ett antal representanter för vänstern, och många tänkare inspirerade av Aristoteles (kyrkan är dock oftast immun mot dennes subversiva inslag utan omfamnar endast Aristoteles högra sida). Ibland kan man tala om spioner och infiltratörer. Men även inom kristendomen finns förstås denna vandring runt cirkeln som jag tidigare beskrivit vilket också förklarar förvirringen.

I cirkelns början har man en naiv enkel realistisk attityd till tillvaron. Det är denna position Jesus talar om då han säger "låt barnen komma till mig ty de höra himmelriket till". Därefter tvingas den troende vidare i cirkeln in i en malström av relativism, svårmod och tvivel. In i själens dunkla natt. Här frestar den onde och vänsterkristendomen. Nihilismen, denna värsta av fiender uppenbarar sig halvvägs genom cirkeln. Men den troende bärs av sin frälsare ut ur detta tillstånd och upptäcker så det som inleder Johannesevangeliet: I begynnelsen var ordet. Och ordet var Gud. Denna fantastiska sanning! Nu är frälsningen nära. Men frestaren från vänster viskar fortfarande då och då i örat: Ta över världen nu, förändra den, du är Gud! Mången storinkvisitor har här fallit. Och det är då Herren Jesu ord som mest behövs: "Om du inte blir född på nytt kan du inte se Guds rike!". Ty fortfarande är det en bit kvar innan vi gått varvet runt. Men för den som här håller uppmärksamheten, ihärdigt, kommer snart reningen. Och så, slutligen, möts de, barnen och de pånyttfödda. Och hela cirkeln kan så sammanfattas i Jesu högerkristna ord: "Jag är vägen, sanningen och livet."

Även inom den dolda kyrkan saknas inte sådana som för en simpel betraktare tycks vara förrädare eller har irrat bort sig. Sanningssökare som Leibniz och Descartes tycks till exempel ha lurats in i utkanterna av den hemliga sammanslutningen. Vad gäller Descartes är det möjligt att han under ytan verkligen föll för den onde. Hans levnadssätt och försvarande av häxkonster tyder på det. Vad gäller Leibniz är mycket höljt i dunkel och vem som verkligen ligger bakom detta magnifika tankeslott kan och har ifrågasatts, bl a av Gödel som sagt. Neoplatonism är också något som ytligt sett tycks hamna fel i dessa strömningar, men då bortser man från att även Platon förstås kan ses ur vänsterperspektivet beroende var i cirkeln du befinner dig. Och att det även här finns helgon och infiltratörer, förstås. Traditionellt sett anses dock trots allt högerattityden vara mer sällan förekommande och den dolda vänsterkyrkan ska också mycket riktigt ha starka inslag av kvinnokult, hednisk dionysism och, förstås, förnekandet av objektiva värden, sanningen, Gud. På cirkeln befinner den sig i barnets motpol, den allra djupaste nihilism. Men, som sagt, vissa onda änglar ger sig ut på strövtåg runt cirkeln med en sorts låtsad sanning, verktygssanningen, som bara är en snara för att dra ner dig i mörkret. Och kanske är Graal just en sådan fälla? Vem har svaret på en sådan fråga? Var står Tyska bloggen? Vem kan man lita på? Och vem är fienden?


Mer om det i nästa inlägg.




http://www.countdown.org/armageddon/antichrist.htm
http://www.biblegateway.com/passage/?search=2%20Thessalonians%202:1-4&version=31
http://www.threeworldwars.com/new-world-order.htm
http://www.sangraal.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/Apollonian_and_Dionysian
http://www.carnaval.com/prophecy/
http://en.wikipedia.org/wiki/Averroes%27s_Search
http://en.wikipedia.org/wiki/Averroism
http://en.wikipedia.org/wiki/The_Grand_Inquisitor
http://www.anus.com/zine/articles/realism/
http://www.corrupt.org/data/open_courseware/nihilism/
http://en.wikipedia.org/wiki/Meaning_(linguistic)#Usage_and_meaning
http://en.wikipedia.org/wiki/Born_again
http://www.stjohns.presbychurch.net/Sermons/born_again_2_02_05.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Saint_John_of_the_Cross
http://en.wikipedia.org/wiki/Dark_Night_of_the_Soul
http://www.jesus-christ.ws/born_again_christian_buddhism/born_again_christian_buddhism.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Neoplatonism_and_Gnosticism
http://www.dailygrail.com/node/714