Jag har anklagats för att vara fåfäng. Varför?
Fåfänga är blott yta. Och under denna yta finns hos mig ett djup som ingen kan avgränsa.
Låt oss kalla fåfänga ω, djupet för Ω.
Vi har just kommit närmare sanningen än Cantor gjorde under hela sin livstid. (och då talar vi givetvis om hans efterforskningar kring Bacon (ω) och Shakespeare (Ω), inte den hiskliga matematiska överlast han lämnat efter sig.)
http://www.quotationreference.com/quotefinder.php?bys=1&strt=1&subind=1&subj=Vanity
http://en.wikipedia.org/wiki/Omega
http://de.wikipedia.org/wiki/Georg_Cantor
http://en.wikipedia.org/wiki/Uncountable_set
http://en.wikipedia.org/wiki/Transfinite_number
http://en.wikipedia.org/wiki/Ein_sof
www.anecdotage.com/index.php?aid=15410
http://de.shakespeare-1.com/shakespeare-bacon-myth8shbn10.html
http://www.themystica.com/mystica/articles/b/bacon_francis.html
http://www.phoenixmasonry.org/secret_teachings_of_all_ages/bacon_shakspere_and_the_roscrucians.htm
http://shakespeareauthorship.com/bacpenl.html
http://home.att.net/~tleary/
http://www.mp3lyrics.org/g/gigi-dagostino/the-riddle/
Monday, February 26, 2007
Saturday, February 24, 2007
Pedagogik
Det har talats om uppfostran. Till och med de mycket unga lever nu i ett överflöd av stimuli. Ett tjutande, blinkande och trummande som inte kan vara bra för någon nerv.
Jag säger:
Ge barnen en femtedel så mycket att leka med och de lär sig fem gånger så mycket om världen.
Ge barnen en hundradel så mycket att leka med och de lär sig hundra gånger så mycket om sig själva.
Ge barnen ingenting alls och de lär sig vad oändlighet är.
Jag säger:
Ge barnen en femtedel så mycket att leka med och de lär sig fem gånger så mycket om världen.
Ge barnen en hundradel så mycket att leka med och de lär sig hundra gånger så mycket om sig själva.
Ge barnen ingenting alls och de lär sig vad oändlighet är.
Friday, February 23, 2007
De dansar numera öppet på gatorna.
Och vårt land har tagit dem till sig.
Denna kulturs förfall är inte bara ett faktum. Inte bara en fördom.
Det är en naturlag. En naturlag i upplösning.
Är den viktigaste frågan deras brott mot eviga lagar?
Nej, det må vara belagt med dödsstraff enligt min mening. Men förfallet handlar om andra frågor. Vilka är de? Vems är fördomarna? Här finns fröet till undergången...
Denna kulturs förfall är inte bara ett faktum. Inte bara en fördom.
Det är en naturlag. En naturlag i upplösning.
Är den viktigaste frågan deras brott mot eviga lagar?
Nej, det må vara belagt med dödsstraff enligt min mening. Men förfallet handlar om andra frågor. Vilka är de? Vems är fördomarna? Här finns fröet till undergången...
Plagiat
Jag har anklagats för plagiat. Att det saknas en egen röst.
Massornas babbel intresserar mig föga. Men här finns en poäng:
Har det någon betydelse vems rösten är?
Nej.
Det viktiga är att rösten vrålar.
http://bible.cc/john/1-23.htm
http://gudsvrede.blogspot.com/
http://bernhard-av-clairvaux.blogspot.com/
http://www.google.se/search?hl=sv&q=dilettantism+specialize+howling+cioran+&meta=
Massornas babbel intresserar mig föga. Men här finns en poäng:
Har det någon betydelse vems rösten är?
Nej.
Det viktiga är att rösten vrålar.
http://bible.cc/john/1-23.htm
http://gudsvrede.blogspot.com/
http://bernhard-av-clairvaux.blogspot.com/
http://www.google.se/search?hl=sv&q=dilettantism+specialize+howling+cioran+&meta=
Thursday, February 22, 2007
Solipsism
På allmän begäran, nu några ord om solipsismen, denna balansakt bland världsåskådningar.
Jag försöker hålla en pedagogisk ton. Låt oss därför åter tänka oss det cykliska förloppet för tydlighets skull, och jämföra med Spenglers syn på kulturer.
Ett barn föds. Det tillägnar sig språket. Begrepp som jag, mitt, vill, etc blir snart självklara verktyg för barnet. På samma sätt föds en kultur. I kommunikation med andra kulturer skapar den sig en identitet, ett kulturellt jag. Låt oss som ett pedagogiskt experiment kalla detta för Gud.
Ungdomen är en tid av styrka och stordåd. Såväl för en man som en kultur. Jaget, Guden är kraftfull, oreflekterande och ej ifrågasatt.
Sedan kommer så det första tecknet på nedgång. På civilisation.
Ett frö av tvivel slår rot och ett rö gror, växer, fångas av vinden, lever, dör och övergår så småningom i en ren förruttnelseprocess.
Kulturen drabbas av Gudsförnekelse, tvivel på sina ideal. Livskraften stelnar och tänkare tvingas lägga fram tekniska bevis för att försvara gudsbegreppet. Sakta analyseras vår Gud sönder och samman tills ungdomens kraft för alltid tynat bort.
På motsvarande sätt kan en människa drabbas. ”Psykoanalys är själv den sjukdom som den utgör sig vara botemedlet för”. Som alltid ger oss Karl Kraus sanningen. Introspektionen förvandlar hjälten, ariern, till någonting annat, litet, svagt, som inte ens Faust skulle släppa in i farstun. Jag splittras i ego, superego, id och slutligen finns bara en ansamling neuroner kvar. Mångkulturalism. Någonstans i detta förfall finns också ett stadium som skulle kunna benämnas ytlig solipsism. Ett tvivel på andra medvetandens existens. Men det är ett fåfängt försök att hindra fallet.
I denna svåra tid, i denna öken, hörs så en röst. En röst som ropar. Från ditt innersta hör du det: Det finns inget jag! Gud är död!
Detta är dödsdomen för kulturen och människan. Endast ett mekaniskt upprepande av vanor existerar efter detta rop. Jag blir ”jag”. Kulturen och dess gud blir blott en ”stor berättelse”. Och här slutar allt.
Jag, tänkare, människa, författare till tyska bloggen, finns inte. Jag är ett påhitt!!!
Men samtidigt är det här som det magiska kan inträffa. För bortom allt, gott, ont, jag, gud, finns ändå något. Och detta något vägrar acceptera de tomma orden. Här föds den äkta solipsismen. Och varifrån kommer den? Ja, det är det som är det mystiska. Det är det som är återuppståndelsen.
Jag är den jag är.
Det är bara jag som är jag.
Att så åter kunna hylla det tyska, sin egen genialitet, ja, livet självt. Vilken befrielse! Vilken frisk luft. Jag väljer här att avsluta med ett citat, ett citat från Guds Ord:
“om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt liv.”
Tänk!
Ett litet rö.
http://en.wikipedia.org/wiki/Solipsism
http://www.mv.helsinki.fi/home/wadenstr/europa/av1.htm#a3
http://de.wikipedia.org/wiki/Karl_Kraus
http://de.wikipedia.org/wiki/Johann_Faust#Die_Sage
http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_d%C3%B6paren
http://en.wikipedia.org/wiki/I_am_that_I_am
http://www.htmlbible.com/sacrednamebiblecom/swedish/B02C003.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gud
http://bible.cc/john/1-1.htm
http://www.geocities.com/c_ansata/ToP2.html
http://www.kfs.org/~jonathan/witt/t564en.html
Jag försöker hålla en pedagogisk ton. Låt oss därför åter tänka oss det cykliska förloppet för tydlighets skull, och jämföra med Spenglers syn på kulturer.
Ett barn föds. Det tillägnar sig språket. Begrepp som jag, mitt, vill, etc blir snart självklara verktyg för barnet. På samma sätt föds en kultur. I kommunikation med andra kulturer skapar den sig en identitet, ett kulturellt jag. Låt oss som ett pedagogiskt experiment kalla detta för Gud.
Ungdomen är en tid av styrka och stordåd. Såväl för en man som en kultur. Jaget, Guden är kraftfull, oreflekterande och ej ifrågasatt.
Sedan kommer så det första tecknet på nedgång. På civilisation.
Ett frö av tvivel slår rot och ett rö gror, växer, fångas av vinden, lever, dör och övergår så småningom i en ren förruttnelseprocess.
Kulturen drabbas av Gudsförnekelse, tvivel på sina ideal. Livskraften stelnar och tänkare tvingas lägga fram tekniska bevis för att försvara gudsbegreppet. Sakta analyseras vår Gud sönder och samman tills ungdomens kraft för alltid tynat bort.
På motsvarande sätt kan en människa drabbas. ”Psykoanalys är själv den sjukdom som den utgör sig vara botemedlet för”. Som alltid ger oss Karl Kraus sanningen. Introspektionen förvandlar hjälten, ariern, till någonting annat, litet, svagt, som inte ens Faust skulle släppa in i farstun. Jag splittras i ego, superego, id och slutligen finns bara en ansamling neuroner kvar. Mångkulturalism. Någonstans i detta förfall finns också ett stadium som skulle kunna benämnas ytlig solipsism. Ett tvivel på andra medvetandens existens. Men det är ett fåfängt försök att hindra fallet.
I denna svåra tid, i denna öken, hörs så en röst. En röst som ropar. Från ditt innersta hör du det: Det finns inget jag! Gud är död!
Detta är dödsdomen för kulturen och människan. Endast ett mekaniskt upprepande av vanor existerar efter detta rop. Jag blir ”jag”. Kulturen och dess gud blir blott en ”stor berättelse”. Och här slutar allt.
Jag, tänkare, människa, författare till tyska bloggen, finns inte. Jag är ett påhitt!!!
Men samtidigt är det här som det magiska kan inträffa. För bortom allt, gott, ont, jag, gud, finns ändå något. Och detta något vägrar acceptera de tomma orden. Här föds den äkta solipsismen. Och varifrån kommer den? Ja, det är det som är det mystiska. Det är det som är återuppståndelsen.
Jag är den jag är.
Det är bara jag som är jag.
Att så åter kunna hylla det tyska, sin egen genialitet, ja, livet självt. Vilken befrielse! Vilken frisk luft. Jag väljer här att avsluta med ett citat, ett citat från Guds Ord:
“om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt liv.”
Tänk!
Ett litet rö.
http://en.wikipedia.org/wiki/Solipsism
http://www.mv.helsinki.fi/home/wadenstr/europa/av1.htm#a3
http://de.wikipedia.org/wiki/Karl_Kraus
http://de.wikipedia.org/wiki/Johann_Faust#Die_Sage
http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_d%C3%B6paren
http://en.wikipedia.org/wiki/I_am_that_I_am
http://www.htmlbible.com/sacrednamebiblecom/swedish/B02C003.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gud
http://bible.cc/john/1-1.htm
http://www.geocities.com/c_ansata/ToP2.html
http://www.kfs.org/~jonathan/witt/t564en.html
Wednesday, February 21, 2007
Kvinnor kan
Jag såg ett program på TV i förrgår. Forskare sökte en förklaring, en bakgrund, till en mumie funnen i meditationsställning i Himalayas höjder.
En motsvarande mumie fanns tydligen även i Japan. Där hade traditionen behållit berättelsen kring den munk som låtit sig mumifieras. Mannen hade fastat i många månader, därefter satt sig i en låda som sänkts ner i marken och begravts. Under jorden hade sedan mannen mött döden i meditation. Detta tillvägagångssätt hade givit upphov till mumifieringen.
En berättelse så oerhört avlägsen i denna del av världen, i denna tidsepok. Det man framförallt saknar är de lärjungar som måste funnits för att hjälpa mannen att begrava sig själv. Förmodligen skulle en sådan hjälpande gärning i nutiden beskrivas i termer av sadism och kriminalitet. Det är inte utan att man kommer att tänka på Nietzsches ord om kvinnan som lägger all sin energi på att göra vägen mer framkomlig genom att plocka undan just de stenar man givit sig ut för att samla. Sådan är vår kultur nuförtiden.
Det pågår en debatt i dagstidningarna just nu huruvida kvinnor och deras könsroll i huvudsak är biologisk eller formad av uppfostran. För tillfället är det en kvinna som heter Annica Dahlström som är i fokus.
De två lägren är uppdelade i de som hänvisar till naturvetenskapliga beskrivningar av hur olika ämnen och hormoner påverkar vår personlighet och de som hävdar att könets beteende i huvudsak är inlärt, socialt konstruerat.
Häpnadsväckande nog är det kvinnosakskvinnorna som har det djupare perspektivet. Och det är inte bara könet som är en så kallad social konstruktion. Nej, hela världen är ett påhitt! Att erkänna detta är (som en noggrann läsare av tidigare inlägg redan förstått) en tillbakagång, men ändock ett oändligt större synsätt än de själsdöda ingenjörernas vetenskapstro. Det är också en viktig ingrediens i den mångtusenåriga hinduiska och buddhistiska traditionen. Var vår mumifierade munk, väl bekant med verklighetens illusion, Maya, stod, står, i denna fråga råder således inget större tvivel om.
Så, kvinnosakskvinnor, låt mig föreslå följande: Fasta i många månader, sätt er i en låda och låt er begravas levande. Jag är den första att ge er en hjälpande hand. Om ni verkligen tror på vad ni säger är detta den naturliga konsekvensen.
Allt annat är bara plockande med stenar.
http://www.mymultiplesclerosis.co.uk/stranger-than-fiction/self-made-mummy.html
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=618872
http://psalm119105.blogspot.com/2007/02/r-det-s-mrkligt.html
http://psalm119105.blogspot.com/2007/02/debatten-kring-knsroller-biologi-och.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4rartsfeminism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Likhetsfeminism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstruktivism_%28filosofi%29
http://www.univie.ac.at/constructivism/papers/2002/pitasi-rappaport.pdf
http://en.wikipedia.org/wiki/Maya_%28illusion%29
http://en.wikipedia.org/wiki/Ressentiment
En motsvarande mumie fanns tydligen även i Japan. Där hade traditionen behållit berättelsen kring den munk som låtit sig mumifieras. Mannen hade fastat i många månader, därefter satt sig i en låda som sänkts ner i marken och begravts. Under jorden hade sedan mannen mött döden i meditation. Detta tillvägagångssätt hade givit upphov till mumifieringen.
En berättelse så oerhört avlägsen i denna del av världen, i denna tidsepok. Det man framförallt saknar är de lärjungar som måste funnits för att hjälpa mannen att begrava sig själv. Förmodligen skulle en sådan hjälpande gärning i nutiden beskrivas i termer av sadism och kriminalitet. Det är inte utan att man kommer att tänka på Nietzsches ord om kvinnan som lägger all sin energi på att göra vägen mer framkomlig genom att plocka undan just de stenar man givit sig ut för att samla. Sådan är vår kultur nuförtiden.
Det pågår en debatt i dagstidningarna just nu huruvida kvinnor och deras könsroll i huvudsak är biologisk eller formad av uppfostran. För tillfället är det en kvinna som heter Annica Dahlström som är i fokus.
De två lägren är uppdelade i de som hänvisar till naturvetenskapliga beskrivningar av hur olika ämnen och hormoner påverkar vår personlighet och de som hävdar att könets beteende i huvudsak är inlärt, socialt konstruerat.
Häpnadsväckande nog är det kvinnosakskvinnorna som har det djupare perspektivet. Och det är inte bara könet som är en så kallad social konstruktion. Nej, hela världen är ett påhitt! Att erkänna detta är (som en noggrann läsare av tidigare inlägg redan förstått) en tillbakagång, men ändock ett oändligt större synsätt än de själsdöda ingenjörernas vetenskapstro. Det är också en viktig ingrediens i den mångtusenåriga hinduiska och buddhistiska traditionen. Var vår mumifierade munk, väl bekant med verklighetens illusion, Maya, stod, står, i denna fråga råder således inget större tvivel om.
Så, kvinnosakskvinnor, låt mig föreslå följande: Fasta i många månader, sätt er i en låda och låt er begravas levande. Jag är den första att ge er en hjälpande hand. Om ni verkligen tror på vad ni säger är detta den naturliga konsekvensen.
Allt annat är bara plockande med stenar.
http://www.mymultiplesclerosis.co.uk/stranger-than-fiction/self-made-mummy.html
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=618872
http://psalm119105.blogspot.com/2007/02/r-det-s-mrkligt.html
http://psalm119105.blogspot.com/2007/02/debatten-kring-knsroller-biologi-och.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4rartsfeminism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Likhetsfeminism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstruktivism_%28filosofi%29
http://www.univie.ac.at/constructivism/papers/2002/pitasi-rappaport.pdf
http://en.wikipedia.org/wiki/Maya_%28illusion%29
http://en.wikipedia.org/wiki/Ressentiment
Subscribe to:
Posts (Atom)